Jag studerade idag. Efter långa om och men, så lyckades jag äntligen styra fötterna mot SLUB (som universitetsbiblioteket så vackert kallas). Det är ett mycket fint bibliotek. Men den har ett undantag. Istället för att våningarna går uppåt, går dessa neråt, under jorden alltså. Det innebär att, om man vill få tag på böcker inom germanistik, måste man gå till källarvåning nummer 2, alltså våningen under källarvåningen, där inget solljus lyser in. Det här låter lite som Gollums boplats, men det är sant.
Det bästa med våning -2, är att det finns soffor där. Som kompensation antar jag. Och jag hade turen att få plats. Så jag började läsa på lite om dialektologi. Spännande, spännande. Sen somnade jag. Där på soffan. Bland alla andra.
Men det är lungt, det är normalt! Hälften av alla som upptar dessa soffor är sovande studenter, så man smälter in bra. Och jag mådde ovanligt pigg efteråt och lyckades läsa ett par sidor till och fylla ut lite mer papper med notiser.
Det bästa med våning -2, är att det finns soffor där. Som kompensation antar jag. Och jag hade turen att få plats. Så jag började läsa på lite om dialektologi. Spännande, spännande. Sen somnade jag. Där på soffan. Bland alla andra.
Men det är lungt, det är normalt! Hälften av alla som upptar dessa soffor är sovande studenter, så man smälter in bra. Och jag mådde ovanligt pigg efteråt och lyckades läsa ett par sidor till och fylla ut lite mer papper med notiser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar