Sa jag inte det?

Det var mitt glas som blev krossat i morse! Sa jag inte det? Och hur vet jag det? När jag kom hem från biblioteket för en stund sen, stod det ett likadant glas på köksbänken med en lapp från min granne, som ursäktade sig och berätta att det råkade falla ner från diskstället när hon stod och diska, så hon köpte ett nytt åt mig. Väldigt snällt av henne.

Och se bara hur bra vi kommunicerar genom lappar.

För övrigt har jag spenderat hela min kväll i biblioteket och äntligen gjort klart mitt första referat. Nu återstår det bara tre stycken till. Fast sista timmen ungefär satt jag bara och surfade runt, för att slippa göra det hemma och sno från internetbegränsningen. Det är inte lätt att hålla sig för skratt i ett bibliotek. Tur att vi är så få kvar efter 20.00.

Tschüssi!